Accueil
Aimé CESAIRE
Frantz FANON
Paulette NARDAL
René MENIL
Edouard GLISSANT
Suzanne CESAIRE
Jean BERNABE
Guy CABORT MASSON
Vincent PLACOLY
Derek WALCOTT
Price MARS
Jacques ROUMAIN
Guy TIROLIEN
Jacques-Stephen ALEXIS
Sonny RUPAIRE
Georges GRATIANT
Marie VIEUX-CHAUVET
Léon-Gontran DAMAS
Firmin ANTENOR
Edouard Jacques MAUNICK
Saint-John PERSE
Maximilien LAROCHE
Aude-Emmanuelle HOAREAU
Georges MAUVOIS
Marcel MANVILLE
Daniel HONORE
Alain ANSELIN
Jacques COURSIL

Le bloc-notes d'Hector POULLET

Le bloc-notes d'Hector POULLET
On gran-difé foufou
Hector Poullet

On gran-difé Foufou é sé lézòt zannimo-la. (dapré on pawòl anparabòl a Kalina)

Le bloc-notes d'Hector POULLET
Le 17/07/1717 : PREMIER REVOLTE BLANCHE CREOLE DES AMERIQUES
Hector Poullet

   L'écrivain guadeloupéen Hector POULLET nous rappelle un fait historique peu connu, oublié ou carrément passé sous silence : la toute première révolte de Blancs créoles contre leur métropole s'est déroulée à la Martinique. Cela à une date étrange : le 17/07/1717.

   Oui, il s'agit de la toute première révolte békée DE TOUT LE CONTINENT AMERICAIN : des décennies avant celles menées par Thomas JEFFERSON (Etats-Unis), Simon BOLIVAR (Colombie), PEDRO II (Brésil) ou encore, plus tardivement, José MARTI (Cuba). A l'époque, la Martinique comptait seulement 27.000 Noirs pour 9.000 Békés alors que de nos jours, on en est à 377.000 Noirs et autres contre 3.000 Békés.

   Pourquoi la révolte du Gaoulet a-t-elle échoué ? On le découvrira à la lecture du texte ci-après...

Le bloc-notes d'Hector POULLET
Et tout s’est arrêté…  Epi blip ! Tout biten-la anni èstòp …
Pierre Alain LEJEUNE

Latè té ka déboulé atout balan adan on kouskouri san souf, san papa, san manman,  é kanmenmsi noutout té plis ki sav sa té kay fini mal si sa té kontinyé konsa, ponmoun pa té ka touvé ola bouton omodhèp-la té yé.

Epi tout bidim zagalas-lasa anni èstopé limenm a-y : blip !

Tousa parapòt a on ti-ayen-di-tou, on ti-pipich anpenn pou ou té pé vwè-y, on viris, on mikrob, on pispiristi. A pa jé ! E mi toutmoun doubout ogardavou, défandi gwouyé !

Mé kijan sa kay pasé aprésa ? Lèwvwè latè ké woupwan chimen lavi, davwa yo ké rivé èstopé kalvakad a vyé tibèt mové-la, ka vi an-nou ké ni pou i ka sanm aprésa ?

Le bloc-notes d'Hector POULLET
Inauguration du buste de Sylviane TELCHID
Hector Poullet

   Vendredi 19 Octobre 2018 a été inauguré le buste de Sylviane Telchid  dans l’enceinte du Collège du même nom. 

   A l’unanimité la fête a été belle !

Le bloc-notes d'Hector POULLET
Laliwondaj an-mwen ka hélé anmwé !
Hector Poullet

   An pa sav si sa vré ba toutmoun a sé lilèt an-nou la, mé mwen, Labityé an Gwadloup, la an ka rété la, sa ka fè lapenn.

Le bloc-notes d'Hector POULLET
Profanation de la stèle Henri Sidambarom à Capesterre Belle-eau
Hector Poullet

   C’est l’indignation générale en Guadeloupe. La population capesterrienne elle-même ne comprend pas. Qui a pu se permettre de salir et profaner le buste d’une des plus grandes figures historiques et symboliques de notre vivre ensemble en Guadeloupe ?  

Le bloc-notes d'Hector POULLET
Sèt bobo a Lara : nou ka manjé nanm an-nou an salad !

   Yo ka di, an tan Juif té anba jouk a Léjip, Yavé voyé sèt bobo pou Faraon té asèpté lagyé pèp Israyèl, lésé-y ay viv vi a pèp a-y. Sé alantou mitoloji-lasa Juif konstwi idantité a-yo é alantou on liv yo kriyé La Thora ola ni plen mitoloji konsa. Mitoloji pa listwa, mé sa ka rivé ba on popilasyon-moun santiman yo ni on dèsten ansanm-ansanm é rédé-yo vansé pou dépasé dotwa difikilté, menmsi pousa fo-yo dékalboré dòt pèp alantou a yo.

Le bloc-notes d'Hector POULLET
Es sé péyi-nou an ka maché asou tèt ?
Hector Poullet

   Sé près konsa kèsion-an pozé adan Montray. Annisof moun-la ka pozé’y la ka fè’y anni pou Gwadloup, an kréyol gwadloupéien, akwèdi kèsion-tala pa ka pozé pou Matinik ?

   An ka di moun-tala mèsi kanmenmsa. Poudavwa i ni toutafètman rézon pou toulédé kèsyon i ka pozé :

Le bloc-notes d'Hector POULLET
Dékolonizasyon épi Lendépandans
Hector Poullet

   An lanné 2020 sa ké fè 60 lanné  Gouvèlman Lafwans désidé swadizandi dékolonizé sé ansyen péyi-la i té ka kolonizé-la dépi syèktan. 

   Sé konsa onlo péyi trapé lendépandans a-yo, avè gouvèlman a-yo, é désidé yo té kay pé fè politik a-yo, dévoplé kilti a-yo, lékonomi a-yo, é tout richès yo té ni adan péyi a-yo. 

Le bloc-notes d'Hector POULLET
Konmisè Larépiblik fwansé : ki longyè a kòd-la ka maré-y la ?
Hector Poullet

   Dapwé sa an sav, Konmisè Larépiblik fwansé an Gwadloup ni lidé envité, sé jou-lasa,  adan Rézidans Sen-Klòd, tout awtis é entélèktyèl ka viv an péyi-la.

   Menmjan sanmdi simenn pasé Fwans-menti mété dèwò on awtik ola menm Préfé-lasa ka di asi pwoblèm a dlo an Gwadloup : « On ne peut pas faire pire ! ».

Le bloc-notes d'Hector POULLET
TOUTWÈL ÉPI FOUMI
Hector POULLET

Marbot pa té chwazi mété Fab-lasa, "La Colombe et la Fourmi" an kréyol ? Menm La Fontaine ékri-y apré Edmé Boursault té ja maké-y. Es ou konnèt dòt kréyolis ki fè-y. Kèlanswa ou pé voyé'y asi Montray Yo té konmandé-mwen on fab asi solidarité.

Le bloc-notes d'Hector POULLET
Dans la peau de Stéphanie Saint-Clair
Hector POULLET

Vendredi 6 juillet au Mémorial Act, Isabelle Kancel a été sublime ! Des amis proches qui l’avaient déjà vue et écoutée dans le rôle de la Reine de Harlem, il y a deux mois au Moule, puis à Pointe à Pitre, enfin à l’Artchipel, Scène Nationale de Basse-Terre, m’avaient pourtant dit qu’elle incarnait Stéphanie Saint-Clair plus vraie que  vraie. Moi, j’en doutais. Comment une femme, seule en scène, pouvait-elle interpréter tous les rôles, et tenir une heure et demie sans que le public jamais ne se lasse ? Il faut dire que j’avais lu le roman de Raphaël Confiant et je ne voyais pas comment une comédienne pouvait, à elle seule, faire aussi bien que l’héroïne du livre ! Comment une mise en scène, aussi géniale qu’elle puisse être, pouvait découper l’histoire d’une vie pour la résumer en moins de deux heures sur scène ? Bref, je suis arrivé dans la belle salle du Mémorial Act avec beaucoup d’a priori, en dépit de ce qu’avaient pu me dire plusieurs amis.

Le bloc-notes d'Hector POULLET
Yo Osélélé…
Hector Poullet

   Yo bon détwa i ja chapé -monté an Galilé, yo an péyi a moun san chapo é nou, nou toujou la ka kontinyé goumé-la. 

   Mé, nou ka vwè nou pa onlo ankò.

Le bloc-notes d'Hector POULLET
Dé mo maké ba Rodrig : MÈSI épi PADON !
Hector Poullet

   ( Asi liv-la : « Le Talisman de la Présidente » a Man Corinne Mancé Caster )

   Rodrig Monfi !

   An ka voyé dé mo kozé-lasa pou di-w MÈSI é anmenmtan-la fè on « mea culpa ».

Le bloc-notes d'Hector POULLET
Annou palé Woucikam !
Hector POULLET

   Si zòt pa ka palé Woucikam, i pasé lè pou zòt jété on koulzyé èvè on wouvè- zòrèy asi lang-lasa, poudavwa Wou-cikam sé Cikam ka wou-ankò kivédi sa onlo moun adan nou té pwan labitid kriyé : lang kréyòl. 

Le bloc-notes d'Hector POULLET
Papa Nwèl
Hector POULLET

   Papa Nwèl sé papa kimoun kotésit ? 

   Si nou ka kouté sa yo vlé fè-nou kwè

  Papa Nwèl té ké papa toutmoun

   asi latè

   Papa touséla, toulésèz i byen vlé 

   kriyé-y papa la.

Le bloc-notes d'Hector POULLET
Bèt-a-Man-Ibè é Kèlè-la
Hector POULLET

   Bèt-a-Man-Ibè  ka fè moun pè

   Jik jòdijou. 

   Kanmenmsi (bien que) ponmoun pa janmé vwè bèt-lasa

   é ponmoun pa konnèt kimoun i té Man Ibè. 

Le bloc-notes d'Hector POULLET
On vyé Béké é Chival Twapat-la
Hector POULLET

   Chyen pa ka fè chat !

   Tout moun sav sa 

   Anni gadé sa pitit a pitit a on vyé béké

   anlontan  

Le bloc-notes d'Hector POULLET
Sikanalis, Langannis  é on Tipastè-bòkaz.
Hector POULLET

On tipawòl ka di :

 Sé sa i bizwen difé i pou maché si lafimé 

  Si zò pwan tan kouté zò ké vwè kijan pawòl-lasa vré.

   Gadé kijan on Sikanalis é on Langannis

   touvé-yo èstébékwè douvan on pwoblèm ankòltaré (/pri adan on anmègdasyon) adan péyi a yo. 

Le bloc-notes d'Hector POULLET
Laliwondaj liméwo 17 - Dézyèm PENGA/PANGA : Koulè Zabriko.
Hector POULLET

ALABRI

Danjé opéyi !

Danjé-la  la pou onfwa-lamenm, adan sé 24trè-la ka vini la.

Pa pèd fil a-w, suiv kijan movétan-la ka kontinyé vansé.