Accueil
Aimé CESAIRE
Frantz FANON
Paulette NARDAL
René MENIL
Edouard GLISSANT
Suzanne CESAIRE
Jean BERNABE
Guy CABORT MASSON
Vincent PLACOLY
Derek WALCOTT
Price MARS
Jacques ROUMAIN
Guy TIROLIEN
Jacques-Stephen ALEXIS
Sonny RUPAIRE
Georges GRATIANT
Marie VIEUX-CHAUVET
Léon-Gontran DAMAS
Firmin ANTENOR
Edouard Jacques MAUNICK
Saint-John PERSE
Maximilien LAROCHE
Aude-Emmanuelle HOAREAU
Georges MAUVOIS
Marcel MANVILLE
Daniel HONORE
Alain ANSELIN
Jacques COURSIL

Le bloc-notes de Serge RESTOG

Le bloc-notes de Serge RESTOG
Vini an jou kouté sa
Serge RESTOG

 I té sentjè-d'laprémidi

 Soley-la té ka désann dòmi.

 I té sentjè-d'laprémidi

 Mwen té la

 Ka gadé soley-la

 Wouj, wouj, wouj kon an tomat,

 Ka pété difé,

 Ka désann tou dousman,

 Ka fini adan gran lanmè-a.

Le bloc-notes de Serge RESTOG
Lamétéyo épi lang kréyol la
Serge RESTOG

         Adan tout zòn lakarayib la, sé karayib-la té ka navidjé adan tout sé zil-la. Sa ki fet ki, yo té ni manniè-yo pou yo té palé di tan-an épi prévwè tan-an, avan yo té pati anlè lanmè. Jik jòdijou moun ka sèvi sé menm mak-la pou prévwè tan-an. Lè fèy tibonm-lan ka tounen lanvè, sa lé di ki lapli ké tonbé. I ni osi lè lapli dlo salé ka tonbé, sab bd lanmè a ki ka vini mol, siel-la ki ka vini roz, tousa vlé di ki i ni an mové tan ki ka vini.

Le bloc-notes de Serge RESTOG
Tan siklòn, kriyé Hu Ra Kan
Serge RESTOG

         Moun isi sav, yo ka viv adan an réjion ki danjéré chak jou. Danjéré, pas i ni tranbman-tè ki pé fet, i ni volkan ki pé pété, i ni siklòn ki pé pasé, i ni lariviè ki pé débòdé. Moun isi té ni manniè fè yo pou yo té prévwè tout sé danjé-tala. Adan pawol moun, yo té ka di kontel : Pa mété ayen adan pasaj-la, pou si kouri vini. Avan tan siklòn, i fok nétwayé sé piébwa-a, alantou kay-la. I fok mété dé ti provizion la, pou si-an-ka. Tousa, sé pawol bò lakay-nou.

Le bloc-notes de Serge RESTOG
Lakansiel-la épi lariviè-a (Défann nouri chouval pou ofisié monté – L'interdit de l'inceste)
Serge RESTOG

Yéééééééé krik !

Yéééééééé krak !

 

Yéééééééé mistikrik !

Yéééééééé mistikrak !

 

Krik !

Krak !

 

An ti lasous té ka koulé lajounen kon lannuit,

an ti dlo klè ek léjè.

Le bloc-notes de Serge RESTOG
Kitan 22 mé, pou lang kréyol la ?
Serge RESTOG

crédit photo Tony Madré

                La langue créole, avant le 22 mai 1848, est la langue de la lutte pour la Liberté.

La langue créole, au lendemain du 22 mai 1848, devient la langue des entraves aux libertés. Par liberté nous entendons : l'instruction, la promotion sociale, l'éducation, la culture générale, l'ouverture sur le monde.

Le bloc-notes de Serge RESTOG
MESI MANMAN, MESI !
(Serge RESTOG)

Fête des mères 2016. Un poème de Serge Restog.

Le bloc-notes de Serge RESTOG
NEG PA KA MO
Poésie
Serge RESTOG

Yo pran barik

Yo pèsé'y épi klou.

Yo pran neg yo fèmen'y adan.

Yo ladjé'y désann

Dépi anlè mòn.

Klou-a pèsé neg.

Klou-a krévé zié neg.

Klou-a krévé vant neg.

Klou-a krévé tet neg.

Neg-la pa mò kanmenm.

 

Yo pran neg

Yo maré'y anlè poto tou touni

Toupré nich fonmi.

Yo mété sik anlè'y.

Yo ladjé fonmi anlè neg

Dépi tet-li, jis an pié'y.

Yo fè fonmi rantré

An tout tou kò'y.

Fonmi manjé zié neg.

Fonmi manjé tou zorey neg.

Fonmi manjé lapo neg.

Neg-la pa mò kanmenm.

 

Yo fouété neg.

Yo senyen neg, yo fiziyé neg.

Yo fouété neg,

Yo senyen neg,

Neg abiyé an ranyon

Oben tou touni toubannman

Ka wè mizè, neg fret ka klaké dan.

Neg tonbé malad,

Yo fouété neg,

Yo senyen neg,

Pas yo di neg pa malad,

Mé neg fenyan, neg pa lé travay.

Yo fouété neg,

Yo senyen neg, mé,

Neg-la pa mò kanmenm.

 

Yo pran ba fè.

Yo chofé sé ba fè a.

Yo brilé chivi neg,

Yo brilé janm neg,

Yo brilé platpié neg, Neg kriyé anmwé,

Neg pléré san,

Neg kriyé Bondié.

Neg avoué menm sa i pa fè, mé,

Neg-la pa mò kanmenm.

 

Neg an jou chapé,

Neg an jou vini neg maron,

Neg révolté, prézonnen tout bet.

Neg fouté difé adan tout kay sé met-la.

Neg fè yo pè tibren.

Mé apré, yo tiré fouet-la,

Yo tiré chenn-lan.

Yo ranplasé tousa épi dékré, lwa,

Épi lenpo.

Neg ka wè mizè,

Ayen pa chanjé pou neg.

Neg ka trimen, neg ka pléré, neg ka jémi, mé,

Neg-la pa ka mò kanmenm.

 

Le bloc-notes de Serge RESTOG
Swef kon an gògò
Serge RESTOG

            Bondié sanblé tout bet ki ka brè dlo. I di yo, fok zot fouyé ma pou ni dlo tout tan, pas karenm-lan ké pli red chak lanné.

Le bloc-notes de Serge RESTOG
ACTE DE TERRORISME CONTRE LA LANGUE CREOLE
Serge RESTOG

En cette fin d'année 2015, où de nombreux écoliers (ières) prennent le plaisir poétique en disant des poèmes, en créole et en français, ayant pour thème Noël, je dénonce avec force, ceux qui continuent, persistent à mener des actes criminels, des actes terroristes contre la langue créole.

Le bloc-notes de Serge RESTOG
RIMÈT SÉZÈ PA TA'Y
par Serge Restog
Le bloc-notes de Serge RESTOG
Lamétéo atè bannzil karayib-la - Précis de météorologie caribéenne
par Serge Restog, Ibis Rouge Editions