Accueil
Aimé CESAIRE
Frantz FANON
Paulette NARDAL
René MENIL
Edouard GLISSANT
Suzanne CESAIRE
Jean BERNABE
Guy CABORT MASSON
Vincent PLACOLY
Derek WALCOTT
Price MARS
Jacques ROUMAIN
Guy TIROLIEN
Jacques-Stephen ALEXIS
Sonny RUPAIRE
Georges GRATIANT
Marie VIEUX-CHAUVET
Léon-Gontran DAMAS
Firmin ANTENOR
Edouard Jacques MAUNICK
Saint-John PERSE
Maximilien LAROCHE
Aude-Emmanuelle HOAREAU
Georges MAUVOIS
Marcel MANVILLE
Daniel HONORE
Alain ANSELIN
Jacques COURSIL

Lang kréyol la sé an fonmaj ba sé kalté moun-tala

Raphaël CONFIANT
Lang kréyol la sé an fonmaj ba sé kalté moun-tala

   Lè man koumansé pibliyé liv an kréyol nan finisman sé lanné 1970 la, anlo moun té ka di man té foudok nan mitan tet. Yo té ka fè djendjen épi mwen kon yo té ka fè dayè épi dot matjè kréyolopal ki paret nan pres menm lépok-la. Sa pa opozé mwen sòti 5 liv anni ki an zépwon natirel nou épi pwop lajan-mwen davwè pies éditè pa té lé pwan reskonsabilité mété lajan déwò pou fè liv ki pa té ké ni lektè. Sa vré ki nan lépok-tala, kréyol poko té fè tan rantré adan sé lékol-la, linivèsité pa menm palé. Sa pou sav sé ki matjé an kréyol té an sakrifis pis ou té sav pa té ké ni anlo moun ki té ké li'w, ou pa té ké viré-touvé lajan-an ou té dépansé a ek soutou ou pa té ké ni pies rikonésans a nivo jounalis, gran piblik la ek menm sé gran-grek la. An matjè kréyolopal té kon an chen tou ni an lari-a toubannman.

   Parkont a nivo létid inivèsitè asou kréyol la, a nivo lengwistik oben kréyolistik, sé té an lot bagay. Kréyolistik, kivédi étid lengwistik asou kréyol, té koumansé dépi finisman 19è siek-la épi an Alman yo ka kriyé Hugo SCHUCHARDT. I té pwan balan anmizi-anmizi davwè kon kréyol sé an lang ki jenn (apenn 3 siek), anlo lengwis té ka sipozé sa té ké pèmet yo konpwann koté an lang ka sòti, ki manniè i ka fet, ki manniè i ka dévklopé kisasayésa... Sa pi red pou étidié pou lang nanni-nannan kon Ebré, Grek oben Arab ek menm pou lang ki mwen vié kon fwansé, anglé oben alman. Kidonk kréyol té an kontel révé ba sé lengwis-la ki, pa koté sé lanné 1960-80, anni varé anlè'y toubannman. Kréyol té vini kon an zannimo djoubakwa, an "cobaye" kon yo ka di an fwansé.

   Poblenm-lan sé ki sé kréyolis-lengwis tala, laplipa adan yo sé té Niopen oben Méritjen. Anni an ti krey, an tou piti ti krey, ki té Antiyé oben moun Loséan Endien. Kivédi ba sé kréyolis blan an, zafè kréyol pé disparet, zafè fok fè mannev pou viré mété'y vidjò, zafè fok goumen pou fè'y rantré andidan lékol ek linivèsité kisasayésa..., sé pa té poblenm-yo ek sa toujou pa poblenm-yo. Men lè zot wè nonb kréyolis natif-natal koumansé anpilzi, an bab té blijé pété ant yo épi sé kréyolis andéwò a. Bab-la pété, bonm-lan pété, adan an Konsit Etid Kréyol Toutwonlatè ki fet nan lanné 1981 nan lavil Vié-Fò, atè Sent-Lisi. Sé kréyolis natif-natal lévé gawoulé ek yo désidé kréyé pwop sikti-yo éti tit-li té BANNZIL KREYOL. Sé Jean Bernabé (Matinik), Father Anthony (Sent-Lisi), Vinesh HOOKOOMSNGH (Moris), Raphaël CONFIANT (Matinik) kisasayésa...ek an lo dot kréyolis ki té dèyè sikti-tala. BANNZIL KREYOL érisi fè pliziè konsit apré sa men konmva i pa té ka trapé lajan, i koumansé bat bè jiktan disparet pwan'y.

   Sa pa opozé, atè Matinik, ki épi GEREC (Groupe d'Etudes et de Recherches en Espace Créole), Jean BERNABE vréyé douvan an bidim wouchach aplitjé asou lang é kilti kréyol. Sé kon sa an Lisans épi an Mastè kréyol vini kréyé adan Fakilté Let kanpis Chelchè. Apré, yo goumen pou blijé Ministè fwansé Lédikasion Sipériè kréyé an CAPES kréyol kivédi an konkou rikritman pwofésè kréyol pou lékol sigondè. GEREC pibliyé 11 "Guides de Préparation au CAPES de créole" adan an bat-zié kivédi apenn dé lanné. Pannan tout tan-tala, ni anlo kréyolis natif-natal ki té pli sanfouté, ki pa té ka pibliyé an tjou-patat ek ki té ka sèvi lang kréyol la konsidiré sé té an fonmaj. Yo jis té kont kréyasion CAPES kréyol la !!!

   Ba sé moun-tala, abo yo Antiyé oben Réinioné, kréyol pa ayen dot ki an monyen pou yo té trapé an pos. Divini kréyol-la pa anlè kont sé moun-tala ! Sa ki ka konté ba yo sé gadé-wè es yo pé kontinié espwaté kréyol-la pou pwop kariè-yo, sé tout. Adan an sans, sé moun-tala pli mové ankò ki dé sèten kréyolis andéwò pis sé anlè lang ek kilti gangan-yo yo ka kraché...
 
Vokabilè :

Abo : malgré.

Andéwò : étranger.

Anni : seulement.

Anpilzi : augmenter.

Davwè : parce que.

Djoubakwa : laboratoire.

Erisi : réussir.
Fonmaj : fromage.

Foudok : fou.

Gangan : ancêtre.

Gawoulé : révolte.

Gran-grek : intellectuel.

Konmva : étant donné que.

Konsit : colloque ; congrès.

Kontel : exemple.

Krey : groupe.
Kréyolopal : créolophone.
Matjè : écrivain.

Niopen : européen.
Opozé : empêcher.

Sikti : structure.

Toutwonlatè : international.

Wouchach : recherche.
Zépwon natirel : lit. "éperon naturel". Désignation métaphorique du créole.

Connexion utilisateur

CAPTCHA
Cette question sert à vérifier si vous êtes un visiteur humain afin d'éviter les soumissions automatisées spam.

Pages