Accueil
Aimé CESAIRE
Frantz FANON
Paulette NARDAL
René MENIL
Edouard GLISSANT
Suzanne CESAIRE
Jean BERNABE
Guy CABORT MASSON
Vincent PLACOLY
Derek WALCOTT
Price MARS
Jacques ROUMAIN
Guy TIROLIEN
Jacques-Stephen ALEXIS
Sonny RUPAIRE
Georges GRATIANT
Marie VIEUX-CHAUVET
Léon-Gontran DAMAS
Firmin ANTENOR
Edouard Jacques MAUNICK
Saint-John PERSE
Maximilien LAROCHE
Aude-Emmanuelle HOAREAU
Georges MAUVOIS
Marcel MANVILLE
Daniel HONORE
Alain ANSELIN
Jacques COURSIL
Kréyolad 800

An pwen

Jid
An pwen

Gouvelman lé mété laritret a pwen. Mé sa sa yé zafé pwen-tala?

Adjilbè épi manniè enmen lafet li a, mandé es yonn adan sé minis-la pa té ni an pwen?

Man pa sav si misié ni rézon oben si limenm ni an pwen. Antouléka asiré i ped an pwen. An minis man kwè yo kriyé’y Jan-Pol. Pétet i té ni an mové pwen pas yo dékouvè an plis di travay minis-li, i té ni konmen dot a koté kon kondisiréré sé té dé travay déwò. An jounalis dékouvè pwen-tala sa fè misié té blijé démisionnen. I ped sadin épi karang. Mé es lè’w ni an pwen ou ka rété konkonm san grenn?

Antouléka anlo travayé jik atjelman poko sav konmen pwen-tala vo. Sel bagay sé travayè-a sav sa riskab, pas yo ka prévwa yo travay pli lontan. Pli ou travay lontan pli ou ka rivé enpiok laritret. Lè ou désidé pati, tout kalté malkadi ka rivé anlè’w a chouval ek ka pati asou do milé. Dayèpouyonn sé pou sa anlo moun pa djè anvi pati sirtou si yo pa paré kò-yo pou sa.

Tousa ka mété’w an katjil épi anlo pwen entérogasion. ????

Chofè la CFTU ni an pwen entérogasion asou travay-yo. Anlo ka mandé es yo ké travay an 2020? Es opérasion mòlòkòy ké sové yo?

Mé sé pa chofè selman, anlo moun éti pa ni loto ka mandé kò-yo es yo ké pé pran TCSP-a lanné prochenn?

An konpè Adjilbè épi pwen desklamasion di:

— Sa sé vakabonajri!

— Matinik nou pa fouti ni an bon sèvis transpò, menmsi nou ni Martinik Transpò!

Pwen’d koté

Man konnet an madanm ki laritret i trapé an pwen’d koté dret anba kot goch-li lè I tann Gouvelman Edwa filé pou mété laritret a 64 an (swasannkatran). Manzel ni swasanndézan i té pou pati lanné prochenn ek yo ka mandé’y rété lanné an plis. Manzel ka travay lopital é sirtou sé jennjan-an ek sé jennfanm pizanpi gwo. Manzel ni mal zépol afos lévé yo.

Pwen final

Sel bagay nou té ké swété sé ki Gouvelman mété an pwen final adan vié réfom-li a. Tou natirelman sendika té ké mété an pwen lonnè pou sispann baraj pou komèsan trapé an wouspel.

Poulemoman man ka sispenn 800èm Kréyolad-la épi an. Final

Jid

Bel poveb kréyol 540

«Ni défen moun, pa ni défen travay».

Connexion utilisateur

CAPTCHA
Cette question sert à vérifier si vous êtes un visiteur humain afin d'éviter les soumissions automatisées spam.