Accueil
Aimé CESAIRE
Frantz FANON
Paulette NARDAL
René MENIL
Edouard GLISSANT
Suzanne CESAIRE
Jean BERNABE
Guy CABORT MASSON
Vincent PLACOLY
Derek WALCOTT
Price MARS
Jacques ROUMAIN
Guy TIROLIEN
Jacques-Stephen ALEXIS
Sonny RUPAIRE
Georges GRATIANT
Marie VIEUX-CHAUVET
Léon-Gontran DAMAS
Firmin ANTENOR
Edouard Jacques MAUNICK
Saint-John PERSE
Maximilien LAROCHE
Aude-Emmanuelle HOAREAU
Georges MAUVOIS
Marcel MANVILLE
Daniel HONORE
Alain ANSELIN
Jacques COURSIL

Si zot wè Chaben pa té ay voté jòdi-a...

Si zot wè Chaben pa té ay voté jòdi-a...

   Adan ti péyi Matinik tala, ni an bann jounalis bèkèkè ek blogè tèbè, ki pa janmen li pies liv sians politik an lavi-yo, ek ki ka pèmet jijé nonm politik, ki ka dékatiyé (analyser/to analyse) sitiasion politik la ek soutou, ki ka pòté jijman asou entel oben entel. Sé kontel pou zafè met-a-manyok (président) Kolektivité Téritorial Matinik ay voté pou primié fwa adan tout kariè politik li adan kalté model éleksion tala. Pis Alfred MARIE-JEANNE sé an endépandantis, sa té toutafetman nowmal ki i rifizémigannen (se mêler/to mingle) adan sa dépi près 40 lanné i ka fè politik. Sé moun an Fwans yo yonn ki pou désidé kiles met-a-manyok yo lé, sé pa Matinitjé.

   Men, mi anvwala, pou primié fwa dépi tan CHABEN an politik ki an moun adwet-tout (extrême-droite/far right) kivédi Man Marie-LEPEN pé genyen éleksion-tala ek antré nan Palé L'Elizé. Papa'y, Jean-Marie, té rivé adan déziem lawonn (tour/round) menm éleksion-tala nan lanné 2002, mé i té lwen dèyè Jacques CHIRAC ek dayè nan lépok-tala, tout parti politik té sanblé, ki dwet ki goch, pou sa koré (bloquer/to block) lawout Jean-Marie LEPEN. Jòdi-a, sitiasion-an toutafetman diféran : dabò-pou-yonn, Marine trapé etsétéra plis vwa ki papa'y (7,6 million élektè ba'y bilten-yo !) ek dézienm bagay, sé diféran parti-a pa rivé sanblé pou sa lévé an masonn (mur/wall) kont manzel. Jean-Luc MELENCHON jik fè kouyon lè zot wè i désidé i pa ka ba pieslarel-votman (consigne de vote/voting instructions). Atitid misié sé an vré salopté ek si zot wè Marine LE PEN éli, i ké ni pou pòté reskonsabilité-a anlè do'y.

   Kidonk, adan an sitiasion politik kon tala, Alfred MARIE-JEANNE pa té pé rété bò kay-li. Li ki, kon tout moun ka chonjé, épi an komité moun kont LE PEN té anni anvayi laéwopò Matnik pou opozé (empêcher/to prevent) avion Jean-Marie LEPEN atéri. Adan larel-lidé (idéologie/ideology) politik Chaben zafè goumen kont rasiz-la té an bagay ki toujou té pòtalan (important). Lè ou endépandantis, sa pa lé di ou rasis, sa pa lé di ou rayi Bétjé épi Blan-Fwans. Sa lé di ou lé mennen péyi'w wou yonn, ki ou pa lé sé an lot péyi ki sèvi'w met oben papa. Epi adan désizion CHABEN, dwet ni an dézienm éléman tou (aussi/too) : zafè ni 400.000 Matinitjé ek désandan Matinitjé ki ka viv ek djoubaké (travailler/to work) an Fwans. Si zot wè Marine LEPEN éli, sé yo ki ké pwan fè primié-douvan !

   An tout manniè, si zot wè CHABEN té désidé pa ay voté, sé menm jounalis ek blogè tèbè tala té ké tonbé an zo'y. Kivédi ki i té ay voté ki i té rété bò kay-li, yo té ké dékrinen'y (critiquer/to criticize) pis travay-yo, asiparé, olié yo fè lespri-yo travay pou katjilé asou an sitiasion, sé fann tjou met-a-manyok la-CTM. Asiré pa pétet !...

Connexion utilisateur

CAPTCHA
Cette question sert à vérifier si vous êtes un visiteur humain afin d'éviter les soumissions automatisées spam.

Pages