Accueil
Aimé CESAIRE
Frantz FANON
Paulette NARDAL
René MENIL
Edouard GLISSANT
Suzanne CESAIRE
Jean BERNABE
Guy CABORT MASSON
Vincent PLACOLY
Derek WALCOTT
Price MARS
Jacques ROUMAIN
Guy TIROLIEN
Jacques-Stephen ALEXIS
Sonny RUPAIRE
Georges GRATIANT
Marie VIEUX-CHAUVET
Léon-Gontran DAMAS
Firmin ANTENOR
Edouard Jacques MAUNICK
Saint-John PERSE
Maximilien LAROCHE
Aude-Emmanuelle HOAREAU
Georges MAUVOIS
Marcel MANVILLE
Daniel HONORE
Alain ANSELIN
Jacques COURSIL

Risivrè lakrimojèn sé pa jé

Hughes BARTELERY
Risivrè lakrimojèn sé pa jé

         Risivrè gaz lakrimojèn sé an vré bat manman. Sé malè tala ki rivé mwen an jou Paris, lè man té ka rantré lakay mwen apré travay. Sa rivé mwen métro Répiblik, an mitan an boul moun ki té ka kouri séré an bouch métro a. Olié man té fè kon yo, épi bat ariè, man kontinié pou alé gadé déwò sa ka pasé. Magré bwi, lafimen, boustjilad, man sòti kanmenm, men, man pò té kò fè dé met déwò ki an bonm lakrimojèn vini pété tou pré mwen. Zié-mwen vini difé, nen-mwen voyé san, djol-mwen koulé, zorey-mwen vini soud. Man sonjé, pa té ni si lontan, man té mété tout mes visié mwen déwò pou man pa té alé goumen an Aljéri, épi mi-anvwala, atè Paris ladjè-a ka vini jwenn mwen. Man rété an moman apiyé asou an masonn, san sav oti man yé. Lè man rifè kò mwen titak, man plonjé kon tout moun an bouch métro a épi man viré sòti adan an lot estasion. Nou té an koumansman mwa'd Mé 1968, é an révolision étidian té fini pété Paris. Sé té pou primié fwa man té ka gouté sa yo té ka kriyé gaz lakrimojèn. Sé jou taa pwoblem mwen koumansé.

         Apré sé étidian-an ki té balansé révolision-yo, sé, sé sendika-a ki désidé swiv mouvman-an lamenm apré, pou éséyé fè'y pran larel yo. Yo pa té lé étidian épi liséyen pran lanmen anlè yo. Yo désidé an  grev jénéral épi otjipasion lizin.

         Tout tanbi ( désordre )-taa té koumansé Linivèsité Nanterre pas sé étidian-an té lé ni dwa alé an chanm sé étidiant-lan, oben risivrè fi an chanm yo. Lè Prézidan linivèsité-a di yo i pa té dakò épi sa pies toubannman, yo pété dézod. Pou mété an milié ( coup d'arrêt ) an sa, i désidé fémen linivèsité-a. A moman taa, sé étidian-an pran lari pou yo. Yo désann la Sorbonne pou mandé lasolidarité tout étidian, tout liséyen, épi yo otjipé la Sorbonne, otjipé  l'Odéon ek koumansé drésé barikad douvan lapolis pou défann kò yo.  

         Sé la man wè, étidian sé pa boug kouyon. Bagay-la té telman bien òganizé ki man menm mandé kò mwen si yo pa té za préparé tousa dépi lontan. Fok té wè'y pou kwè'y! Toupatou ki té ni  chantié konstriksion, yo kasé sé barak-la, ek yo pran twonsonez pou koupé piébwa pou fè barikad, yo pran pioch, pel, mato-pitjè pou dégajé pavé ki té anba luiloud (l'asphalte) lawout-la, pou yo ni zouti kont lapolis. Men la man pran plis plézi, sé té lè man té ka gadé afich sé étidian-an té mété asou tout miray titak toupatou, karikati Dègol épi gwo nen'y lan, ek bel slogan yo té imajiné. Mi dé ti kamo asou sa man ritjenn:

-  CRS-SS

-  Il est interdit d'interdire

-  Les murs ont la parole

-  l'imagination prend le pouvoir

-  Prenez vos désirs pour des réalités

-  Soyez réaliste demandez l'impossible

-  Le patron a besoin de toi, tu n'as pas besoin de lui

-  Chacun est libre d'être libre.

         Man jis wè afich té ka ba moun riset pou fè kòktel molotov. Man pa sav si sé pas sé moun-lan té trapé riset-la, men kòktel molotov té ka pété dri anlè sé polisié-a. Vréman, sé étidian-an té paré pou mété difé. Magré tousa, si sé sendika-a pa té mélé, man pa ni lidé sa té ké alé bien lwen. Lè tout transpò, métro, tren, bis rété woulé, lè tout magazen fèmen, tout lizin alarè, tout estasion sèvis pa ni an gout lésans, péyi-a pa pé pli blotjé ki sa.       

         Man té estajiè "Recette Générale Finances" Paris. Pou man pa trapé pies bab, magré grev jénéral man té ka alé travay kanmenm touléjou. Asou chimen, man té ka wè loto asou loto san lésans ka trennen titak toupatou, zòdi asou tout twotwè ka débòdé, kantapou katié lé Halles, zòdi té ka monté wotè an kay. Moun té ka fè latjé douvan ti sipéret dimi fèmen ka fè moun rantré yonn-yonn. Man sonjé, épi ti koulè nwè mwen an  man pé ké ni pies chans yo fè mwen rantré.  

         Anmizi man té ka vansé, man té ka wè gwosè pwoblem-la té ka atann mwen an: touvé manjé ba yich mwen.

         Rivé an travay mwen, an pitjé grev té ka baré lantré-a. Lè man di yo man té estajiè, yo kité mwen rantré. Man monté 4em létaj, étila man té ka travay la, finet té ka bay asou "Galerie Lafayette". Man wè magazen-an otjipé, men asou lajwa man té ka wè asou fidji sé grévis-la, man santi yo té an bra manman yo. Yo té ni tousa ki fo pou tjenbé pliziè jou  san janmen sòti. Adan réyon an sousol yo té ni manjé, létaj-la man té ka wè a, té ni kabann, té ni matla, yo té ni koté pou dòmi, é asou téras-la, té ni ban, chez long, parasol tout bagay pou vakans. Sé la man wè plis grévis, ka pran lablag, ka bwè, ka manjé, ka fè lafet.

         Chef mwen dwet té blotjé, i pa jenmen paret, Gran patwon-an, Rèsèvè dé finans la, di mwen man pé pati lè man lé, men fok mwen ké vini pwenté an travay mwen chak bonmaten. Sé sa man fè.

         Dépi jou taa, man té ka bat lari Paris touléjou, toupatou  pou chèché manjé ba yich mwen. Erezdibonnè, man té ni an bo-fwè militè, ki té ni lésans é ki té pé alé-vini kon i té lé. Dépi i té pé, i té ka mennen ba mwen sa'y té trapé: zé, bè, fonmaj, let, tout kalté lédjim i té ka touvé bò kazèn-li Villacoublay. A moman taa man di bondié mèsi, nou pé ké mò fen. Soulajé konstaté pwoblem taa té réglé man koumansé ponmlen toupatou pou wè ki manniè krab-la té ka dékalé an lari Paris ant lapolis épi étidian. Man té jenn an tan taa é man té sa kouri. Sé té o pli fè dézod.

         Antouléka, sé sendikalis-la pa té ka goumen pou jéter De Gaulle, yo té ka goumen pou salè yo, sé poutji, yo pa jenmen mélé, ni épi sé étidian-an ni épi sé politisien-an, é yo pa jenmen koupé non pli ni lélektisité, ni dlo.

Commentaires

Véyative | 06/09/2017 - 05:01 :
Très intéressant cette tranche de vie de mai 68 , c'est tout un cours d'histoire. Je n'ai pu m'empêcher de faire un parallèlle avec la grève de 2009; l'histoire se répète souvent: l'angoisse de trouver de la nourriture pour sa famille...

Connexion utilisateur

CAPTCHA
Cette question sert à vérifier si vous êtes un visiteur humain afin d'éviter les soumissions automatisées spam.