Enn nouvo batch 56 stazier demar enn diploma dan MIE pou vinn profeser Kreol Morisien. Se premie batch pre-service ki finn rekrite alafwa par PSC ek par BEC pou vinn bann profeser Kreol Morisien.
Lansman enn senn televizion antierman an Kreol Morisien lor bann program MBC: Senn Kreol.
Enn deziem batch profeser in-service demar enn program formasion 6 mwa dan MIE pou ansegn Kreol Morisien. Kouma dan batch ki ti swiv formasion Kreol Morisien an 2011, sa bann profeser-la ti deza pe ansegne dan bann klas general purpose.
2012
Enn seremoni ofisiel ki finn organize dan lekol Le Morne GS, an prezans Minis Ledikasion Dr. V. Bunwaree, mark lintrodiksion Kreol Morisien kouma enn lang opsionel dan lekol primer. Plis ki 3000 zelev Std 1 finn inskrir dan klas Kreol Morisien de so premie lane dan lekol.
Lapres
Lansman deziem edision Diksioner Morisien Dr. A. Carpooran an prezans Premie Minis Navin Ramgoolam dan oditorium Octave Wiehé.
Lapres
Premie batch profeser ek trainee Kreol Morisien swiv enn formasion 225 ertan dan MIE.
Lansman formasion profeser Kreol Morisien dan MIE par Minis Ledikasion, Dr V. Bunwaree. 82 profeser in-service ek stazier TDP MIE finn inskrir zot dan sa batch-la pou vinn bann pionie dan lansegnman Kreol Morisien kouma enn lang opsionel dan lekol primer.
Latelie formasion pou bann formater Kreol Morisien dan MIE.
Enn komite teknik AKM, dirize par Dr. A. Carpooran, finn soumet enn rapor lor lortograf Kreol Morisien. Lansman finn fer par Dr. V. Bunwaree, Minis Ledikasion. Sa rapor-la prezant kouma bizin ekrir Kreol Morisien dan enn manier standar.
Lapres
Pandan exercis admision pou Std 1 an 2011, plis ki 2000 paran finn opte ki zot zanfan fer Kreol Morisien kouma lang opsionel.
2010
Premie renion Akademi Kreol Morisien (AKM) an prezans Minis Ledikasion, Dr Vasant Bunwaree.
Minis Ledikasion Dr. Vasant Bunwaree finn organiz enn forum nasional pou debat lor lintrodiksion Kreol Morisien dan lekol.
Desizion finn pran pou introdir Kreol Morisien ek Bhojpuri kouma lang opsionel dan STD I an 2012.
Prezidan Larepiblik Sir Aneerood Jugnauth lir diskour program gouvernman 2010-2015.
Propozision 145 fer mansion lintrodiksion bann lang maternel (Kreol Morisien ek Bhojpuri) dan sistem skoler.
LPT organiz enn "International Hearing" lor bann domaz ki finn koze par sipresion lang maternel dan lekol.
Rapor ki finn fer alaswit sa rankont-la, prekoniz litilizasion lang maternel (Kreol Morisien) dan bann lekol.
Komision Zistis ek Verite vinn efektif. Sa komision-la, ki ti dirize pa Prof. Robert Shell, ti ena pou obzektif men bann lanket lor peryod kolonial dan Moris, pou relev bann inzistis ki ti komet opre popilasion esklav ek angaze, ek pou emet enn rapor kot ena bann rekomandasion pou repar sa bann inzistis-la. Rapor-la mansione ki enn trans popilasion (sirtou bann desandan esklav), penalize dan lekol akoz labsans zot lang maternel (ansestral).
Lansman premie edision Diksioner Morisien Dr. A. Carpooran. Se premie diksioner Kreol monoling dan lemond.
Lapres
Enn komite teknik, dirize par Prof. Hookoomsing, prezant enn rapor pou armoniz sistem lekritir Kreol Morisien: Grafi-Larmoni.
Deziem forum UNESCO "Education for all" dan Dakar (Senegal). Malerezman bann lobzektif Jomtien pou redwir liletrism pa finn reisi
atenn an lan 2000. Bann reprezan 164 pei finn idantifie 6 "goals" ki bizin atenn an 2015.
UNESCO organiz enn forum international dan Jomtien (Tayland): "Education for all". Bann delege 155 pei ansam ar bann reprezantan plis ki 150 lorganizasion (gouvernmantal ek non-gouvernmantal) finn met zot dakor pou iniversaliz lansegnman dan primer ek redwir iletrism avan lan 2000.
Kreasion "Ledikasyon Pu Travayer": enn lorganizasion ki devlop literesi opre bann adilt dan zot lang maternel (Kreol Morisien ek Bhojuri). LPT pou egalman devlop enn sistem grafik pou lekritir Kreol Morisien.
Kreasion "Playgroup": enn federasion ki regroup plizier lekol maternel, kot dispans enn lansegnman an Kreol Morisien.
1972
Philip Baker pibliy enn ouvraz referans lor lang kreol (Kreol: a description of Mauritian Creole)
1967
Dev Virahsawmy propoz enn premie sistem lekritir standar pou Kreol Morisien: Grafi Sirkonflex.
Premie konferans internasional lor langaz Kreol dan Liniversite West Indies, Mona, Zamaik. Kreol vinn enn domenn letid pou
premie fwa. Konferans-la finn termine par enn long deba lor rol langaz Kreol dan lekol.
Charles Baissac pibliy "Le folklore de l'Ile Maurice".
Charles Baissac pibliy "Etude sur le patois créole mauricien".
François Chrestien pibliy premie liv an Kreol dan lemond: Les essais d'un bobre africain. Dan sa liv-la François Chrestien finn tradir plizier fab Jean de la Fontaine.