Intervention de Daniel Boukman, écrivain martiniquais, le vendredi 4 décembre 2009, lors de la réunion d'information organisée, à Case-Pilote, par le Mouvement Populaire Pilotin (MPP), membre du Rassemblement Martiniquais pour le Changement (RMC) qui milite pour le OUI lors de la consultation du 10 janvier 2010. Mésiézédanm, bel bonswè ! Dépi tjek tan, an bann manti-mantè ka anni simen an sel lapli lapè anlè péyi-nou an ! Anpami sé bann manti-mantè tala, ni dé kalté politisien (eskizé ! man mantjé di « politichien » !) anpami sé bann manti-mantè tala, ni dé kalté politisien (nonm kon fanm), sé tizonnzen yo ka tizonnen lespri pep-la pou viré mété doubout sé vié model lapè-a ki ka dòmi nan fondok tjè-nou, dépi nanninannan La peur, cette tentation permanente qui plonge ses racines dans le tréfonds de notre histoire, dans un des poèmes de son recueil Boutou Grand Soir , dans les années 70, Auguste ARMET en signalait la tenace présence Peur d'aimer Peur d'hier d'aujourd'hui de demain Peur de dire et de faire peur De croire et d'espérer Peur de celui qui parle fort Peur de celui qui se tait Peur du quand dira-t-on Peur de la bêtise Peur de vivre de rester de choisir et d'opter Peur de la menace de l'incertain Ah ! Peur envahissante ! Qui nous délivrera de la peur Ô mon pays ! En 1935, dans Fab Konpè Zikak , le regretté Gilbert Gratiant ouvrait déjà le pitoyable bal de nos peurs aux masques multiples…Kouté ! Man pè djab man pè zonbi man pè mas man pè neg-gro-siwo man pè raché dan man pè lannuit man pè moun-mò man soukougnan man pè kabrit-voyé man chouval-twa-pat man pè jangajé man pè tjenbwa man pè tonnè man pè zéklè man pè chouval man pè chien man pè bef man pè volkan man pè siklòn man pè laté tranblé manpè lafen-di-mond man pè lanfè man pè révolvè man pè milpat man pè sèpan man pè skorpion, man pè matoutou-falez Ki sa ki pè mwen ? An ti papiyon jòn man sé lé karésé . Men jòdijou, nou ka di yo « Bann badjolè manti-manté , pé la fout ! Nou pa pé lapé ! ' pas, ansanm ansanm, nou paré pou ba, Matinik, péyi-nou an, an lot balan anlè chimen laresponsabilité … Mésiézèdanm, kouté sé pawol-tala man matjé
Dépi an tan nanni nannan An tralé nonm ek fanm vayan Trimen pou péyi-a vansé Anlè chimen ladignité
Respé wi respé ba moun ki ka pòté Ki ka pòté wo flanbo ladignité !
Jòdi ni moun ki lé baré Baré chimen ladignité Yo la ka viv kontel sèpan An mitan pawol malpalan
Respé wi respé ba moun ki ka pòté Ki ka pòté wo flanbo ladignité !
Toulong yenki pawol pikan Pawol mantè pawol kankan Sé yenki sa yo sa ladjé Menm avan pipirit chanté.
Sé moun-tala yo sanfouté Vann nanm-yo ba sa ki mandé Sé moun-tala kon touf chiendan Yo lé toufé flè Jaden-an
Respé wi respé ba moun ki ka pòté Ki ka pòté wo flanbo ladignité !
Manmay kouté tan-an rivé Ansannm ansanm annou sanblé Matnik bizwen an lot balan Kon vwel an yol anba gran van
Respé wi respé ba moun ki ka pòté Ki ka pòté wo flanbo ladignité !
Mésiézèdanm, mèsi anchay pou kouté-a !
|