Accueil
Aimé CESAIRE
Frantz FANON
Paulette NARDAL
René MENIL
Edouard GLISSANT
Suzanne CESAIRE
Jean BERNABE
Guy CABORT MASSON
Vincent PLACOLY
Derek WALCOTT
Price MARS
Jacques ROUMAIN
Guy TIROLIEN
Jacques-Stephen ALEXIS
Sonny RUPAIRE
Georges GRATIANT
Marie VIEUX-CHAUVET
Léon-Gontran DAMAS
Firmin ANTENOR
Edouard Jacques MAUNICK
Saint-John PERSE
Maximilien LAROCHE
Aude-Emmanuelle HOAREAU
Georges MAUVOIS
Marcel MANVILLE
Daniel HONORE
Alain ANSELIN
Jacques COURSIL

GRANN VAKANS KA VIN... MI ZAFÈ, MI !

GRANN VAKANS KA VIN...  MI ZAFÈ, MI !

{ {{Il va de soi que Montray Kréyol se doit de présenter davantage de textes dans la langue que nous défendons. Voici une autre 'istwa-kout' pleine de verve par Jean S. Sahaï. Belle aubaine pour s'entraîner à haute voix au savoureux Créole-Guadeloupe !}} } Pou tou sa kay lékol, bod lanmé pa lwen. Grann vakans-la ka rivé si nou a tout. Pannan ni sa kay kouri-monté an Fwans obò aviyon pou pasé vakans a yo fèmé adan kek apartèman an banlié, pou rété gadé télé ouben jwé ka kioké dèyè kek konsol a vidéogém, ouben drivayé an bann a Belvil ouben Pigal, ouben kouri-achté lenj stil géto Harlem aka Tati, ouben ankò pasé plis tan aka kwafez ka fè tres ek tisaj, toupannan yo ka manjé kochonni jètab yo ka trapé adwat agoch... Tini osi sa kay pasé mwad jwiyé-aout a yo kotésit menm o péyi, dé ti jenn kay djobé an magazen, an biwo, an restoran, labank, an laboratwa, garaj é dot koté ankò, silon la la Réjion ka voyé yo fè on ti eskal pou gangné kek ti twasan katrèven éwo... Si plaj osi, kay tin bon dé-twa moun, é adan yo ou ké jwenn bon tibren nwaropoliten ka bengné owa sé touris-la, ka pran van é solèy é bwè ti-ponch, manjé krab farsi é kolonbo a poul, davwa sé enki pou sa yo ka touvé péyi-la bon : vini tanzantan pasé détwa ti jou chanjman-dè, bo fanmi a yo, é woupran aviyon pou viré an frijidè-la, an vant a bet-la, atann lotòn rivé é livè tonbé si yo. Toupatou an péyi-la, kay tin vakansié ka jwé boul, sa ka pran foto nimérik, sa ka mété mizik bwabwa é dézòdiè a fon, sa ka fouyé tou a krab, sa ka palé é dépalé an powtab, é on paket moun annou ka gélé initilman osi. Sa ka frapé domino, sa ka fouté lablag, sa ka trapé bab pou dé ti ahak, pou dé ayen ditou. Zafè a gélé-la toujou rété an mes é labitid an nou, menmsi sa red pou zòrey a sa ki pa two enmé tann tren. Onlo fanmi pa ka aprann timoun a yo palé dousman, olié yo toujou kriyé-hélé-gélé, ni aprann-yo respekté dot moun kon avan ankò. Sé kon sa, adan sipewmawché é dot magazen, ou ka vwè dé ti moun ka hélé anmwé pou fè manman yo achté sa yo vlé ba yo. Ou ka vwè dotorité ti moun-la ka enki pongné sa i vlé, séréal a la méyiken an gwo bwet fantézi, jwé an plastik, kisisi-kisayésa, tout "wat hav youz", kon di sé Anglé-la, é i ka mété'y an chario-la, blo. Si'w vwè manman-la ba'y on kout-zié pa dakò, i ka lagé on gwo kriyé-pléré atè. Jis tini ti kadi pou ti moun aprézan-la, kidonk yo ka kouri an tout sans an magazen-la épi sa, kon déanbilatè dè kous. Sé vou, ki vin fè ti zafè a'w trankil lècha, pou véyé la'w ka mété pié a'w, si'w pa vlé soulié a'w griji, ouben zòtèy a'w plati. Kivlédi aprézan-la, si sé on titak lapé é trankilité ou ka chaché pou vakans a'w, ében machè, sé rété fèmé a klé a kaz a'w, tout pot é finet fèmé. Déwò-la sé pi-pip a vwati, moto, mobilet, é tout vié kalté pousiè-salopté ka volé anlè. Vwazin a'w? Sé dézod a vésel i ka fè, graté kannari, kiré kaswol, blanngé zasiet, lagé tou sa fò an évié-la, é félé on bol, bréché on tas, ouben krazé on ti soukoup. Tou sa dézod, konkédimwen pou'w sav i tini poslèn, arkopal, inoks é larjantri, é pou'w rété ka réfléchi i mè'è fè kek bon manjé jòd-la. Ouben, moun-la ka hélé asi ti moun a yo, ki an kaz ki an piblik, pou édiké yo - sa on jan-anr... Ouben ankò, sé dé jenn ti bray é gran manmzel ka hélé, ka komandé fanmi a yo, toupannan radio é télé ka bat. Alospoudonk, nou pé konsidéré, ki an lari, ki an magazen, ki an didan kaz, sé menm kakatel-la ki la. Ki jan ou vlé tann on ti zozio ka woukoulé adan on ti jaden, ouben kapté son a on grenn a pié bwa ka tonbé douvan'w, flek-klek-ètek asi tétwa-la, ouben tandé sa van-la ka di, é jan lanmè-la ka waché ? Ki jan lajénes ké pé sav si lanati ka egzisté ? Ki vakans ésa ? Tjip. {{J.S. Sahaï}} {Cliquez sur la photo pour agrandir.}|left>

Document: 

Connexion utilisateur

CAPTCHA
Cette question sert à vérifier si vous êtes un visiteur humain afin d'éviter les soumissions automatisées spam.