Accueil
Aimé CESAIRE
Frantz FANON
Paulette NARDAL
René MENIL
Edouard GLISSANT
Suzanne CESAIRE
Jean BERNABE
Guy CABORT MASSON
Vincent PLACOLY
Derek WALCOTT
Price MARS
Jacques ROUMAIN
Guy TIROLIEN
Jacques-Stephen ALEXIS
Sonny RUPAIRE
Georges GRATIANT
Marie VIEUX-CHAUVET
Léon-Gontran DAMAS
Firmin ANTENOR
Edouard Jacques MAUNICK
Saint-John PERSE
Maximilien LAROCHE
Aude-Emmanuelle HOAREAU
Georges MAUVOIS
Marcel MANVILLE
Daniel HONORE
Alain ANSELIN
Jacques COURSIL
Linivèsité Bouliki 1 : Diksyonarik, Lèksikomatik épi « amat-heuristique »

Dé (2) DIKSYNNÈ KREYÒL MAGALANT

Hector POULLET
Dé (2) DIKSYNNÈ KREYÒL MAGALANT

Misyé Robert Berrouët-Oriol linguiste terminologue, sòti maké on artik, sé Alain Rutil i voyé-y ban-mwen- Mèsi Alen.

Tit artik-lasa sé :  « le Dictionnaire numérique du créole haïtien : mirage, amateurisme ou labeur de haute exigence scientifique »

An pa kay kondansé sa langannis tèrmilog-la  maké adan artik-lasa, pou pa déformé réflèksyon a on grangrèk, si sa ka entérésé-zot, zòt i ka li mwen, chèché artik-la asiré zòt ké touvé-y.

Kanmensa lè an li sa, sa nòstwòm maké,  sa fè mwen sonjé on istwa pa ni onlo moun i viv-li èvè mwen a Maripasoula èvè labé Barbotin é Anngret Bollé :

Istwa a dé diksyonnè kréyòl Magalant.

Yékrik !

Labé Barboten an té konnèt li Opòlwi an 1952 sé li i té labé kominin-la lè Monségné Gai vini fè-nou fè konfirmasyon.

Labé Barboten an woutouvé-y Senlwi, Magalant, sèz lanné aprésa an 1968-69 lè an touvé-mwen pwofésè an kolèj a komin-lasa. Marie-Huberte Tancons é gason a-y té suiv labé-la tou sé lanné-lasa dépi Opòlwi, yo té pé rédé-y miziré diférans ant kréyòl Granntè é kréyòl Magalant.

Epi an woutouvé Barboten a Maripasoula an oktòb 1989 : sa pasé apré 6ème kolòk a Komité Enternasyonal étid kréyòl. Nou té on tikrèy moun i té pwan avyon Kayenn pou ay kontré Barboten èvè Annegret Bollé jis Maripasoula. Labé-la té kòlè bon kòlè-la, parapòt a misyé Henry Tourneux. Mé ka i té pasé ?

Yémistikrik !

Labé Barboten rété pasé 2O lanné Magalant é menmjan èvè sé misyonnè antanlontan-la,kontèl Raymond Breton i té fè dictionnaire Caraïbe-Français,  Barbotin entérésé-y a péyi-la k’on amatè. I fè onlo wouchach asi arkéoloji arawak, onlo wouchach asi moulen Magalant, épi asi kréyòl-la yo ka palé asi lilèt-lasa. Onlo amatè, padavwa yo sav yo sé amatè é yo sav dèmen moun ké di travay a-yo pa té sèryé, Barbotin pwan tan fè on travay lèksikoloji èvè onpil pokosyon épi…avan sa té sòti blipman an liv i pwan on dènyé pokosyon : i mandé msyé Henry Tourneux gadévwè sa ba-y, é mété-y adan on jan syantifik.

Misyé Henri Tourneux pa té nenpòt kimoun, i pa té ti-kakazwa : « chercheur au CNRS est l’auteur de plusieurs travaux sur des langues africaines. Il a également participé à l’élaboration du Ti diksyonnè Kréyòl-fransé, Dictionnaire élémentaire créole haïtien-francais (1976 ée. Hatier/Caraïbes) etc… (E mwen i té ka kwèdi sa té Alain Bentolila i té fè ti-diksyonnè-lasa !)

Tousa pou di Barbotin té ay mandé on mètamangnòk- grangrèk rédé-y fè on bèl travay SYANTIFIK !

Eben mésyédàm zòk ka li-mwen eskizé-mwen mé mi kijan grangrèk-la kouyonné labé amatè-la.

Dabò pou yonn : i ba diksyonnè-la non « Dictionnaire pratique du créole de Guadeloupe » Karthala/ACCT 1990. Pou sa té fèt nostròm « konplété » travay a Barbotin èvè on pakyé mo i ay pwan adan diksyonnè MLPT - an tan-lasa PTM-  mo moun Magalant pa ka sèvi adan palé a-yo.

Epi pou dé :  Tourneux mété non a-y an prèmyé «  par Henry Tourneux et Maurice Barbotin » kanmensi adan déontoloji a lédisyon yo toujou mété sé non-la dapré lòd alfabétik, li i mété ta-y douvan.

Kidonk Labé-la té kòlè yo trafiké travay a-y ! Alòs Annegret Bollé pwomèt-li i té ké pibliyé véritab travay a-y, sa i fèt an1994 asi non : « Dictionnaire du créole de Marie-Galante ». Kreolische Bibliothek. Si zòt ni diksyonnè-lasa, viré wouli « avant-propos »-la.

Yémistikrak !

Anfinaldikont ka nou pé di asi istwa-lasa ? Asiré zòt ja konpwann palé-la, menmsi i onjan an parabòl, mé sonjé on tipawòl bòkaz nou ka chalviré pa annèspré :

« Zafè Kabrit, sé zafè Mouton ![1] »

Grangrèk adan biwo a-yo ka pwan tan kalkilé asi lang-la, sé métyé a-yo, amatè yo asi téren-la ka kontré laréyalité a lang-la, ponmoun pa ka péyé-yo pou sa, sé pasyon a-yo. Amatè é grangrèk si yonn pa ka rèspèté lòt nou pé ké janmé rivé vansé davwa travay-la pou fèt anlyannaj èvè lonnè é rèspé é pa fèt pou yonn ka voyé méprizasyon ba lòt.

Wabap ! Mèsi. Onchaj.

 

 

Bwètamo :

Annèspré : volontairement.

Kakazwa : moins que rien.

Kanmenmsa : cependant.

Kanmmenmsi : bien que.

Kidonk : ainsi.

Langannis : linguiste.

Mètamangnok : patron.

MLPT / PTM : Montbrand, Ludwig, Poullet, Telchid.  

 




[1] Tipawòl-la ka di «  Zafè Kabrit,pa zafè Mouton.

 

Connexion utilisateur

CAPTCHA
Cette question sert à vérifier si vous êtes un visiteur humain afin d'éviter les soumissions automatisées spam.

Pages